Julseparationsångest

Jag kan bli så deppig vid den här tiden på året. Alla festligheter har tagit slut och folk börjar ta ner allt julpynt i sina fönster och hem. Det blir så mörkt, tomt och trist överallt. Separationsångesten kommer alltid krypande så här i dagarna runt Tjugondag Knut. Jag vill inte plocka bort, ta ner och kasta ut. Jag vill ha kvar allt det mysiga och vackra. Nu livas inte hemmet upp förrän till påska. Och det är långt kvar tills dess! Det är julen jag brinner för hela året. Jag kan börja spela O Helga Natt på pianot redan i juli om jag så känner för det. Min gamla jobbarkompis Danne ringde mig igår kväll och vi snackade just om det här med julseparationsångest. Han är precis lika dan! Vill inte heller plocka bort eller jula av.

Apropå det här med juldekorationer så kan jag tycka att folk är rent förskräckliga på att julpynta. Jag har för vana att kika in i folks fönster och se hur de har pyntat varje år och jag blir lika upprörd varje gång. Det är så att man har lust att knacka på och be att få pynta om deras gran eller byta plats på deras adventsljusstakar. Ingen symmetri eller känsla för vad som ser bra ut alls. Man kan faktiskt inte pynta hur som helst. Antingen så är det alldeles för tacky och kitschigt à la Amerika eller så är det helt tomt och tanigt förutom en ful billig liten stake i sidan av ett fönster. Mitt estetiska sinne dör lite grann för varje felpyntade hus jag ser. Jag kanske ska tillägga här att alla våra [19] adventsljusstakar och [6] adventsstjärnor matchar varandra i modell på varje våning/gavel av huset. Granen är något jag kan spendera timmar på att pynta. Det tog 8 timmar den här gången vill jag minnas. Symmetri och perfektionism är nog nyckelorden här.

Visst, jag erkänner, jag är nog en snudda manisk och besatt vad gäller julen och julpynt men det är trots allt den viktigaste tidpunkten på året för mig. Som lite extra kuriosa kan jag nämna att jag gick med i en Internet-fototävling på Svensk Fastighetsförmedlings hemsida där man kunde lägga upp bilder på sitt julhem och folket kunde rösta på de bilder de tyckte var finast. Vinnaren skulle få en resa tror jag. Eftersom folket röstade, inklusive de som själva lagt upp bilder, så ville antagligen ingen att någon annan skulle vinna så alla verkade rösta dåligt på alla bidrag, även de som var riktigt fina. I alla fall, så fick jag ett brev med posten för ett par dagar sedan. Det var från Svensk Fastighetsförmedling som ville meddela att även om jag inte vann eller gick till final så hade juryn tydligen tyckt om mitt bidrag så mycket att de ville ge mig pris ändå, så de skickade med ett presentkort på SF Bio värt 400:-. Snacka om trevlig överraskning!

Nej nu ska jag ta och njuta lite mer av allt julpyntet innan grannarna kommer med högafflar och facklor :)

Om språken i mitt liv

Så bloggar jag nu för första gången på svenska. Det känns lite annorlunda och ovant sådär, har blivit mer van att uttrycka mig på engelska än mitt modersmål. Det är konstigt hur språk egentligen fungerar och hur hjärnan relaterar till dem. Jag vet inte hur ofta jag har förbannat mig över situationer då jag inte kommer på svenskans motsvarighet till det engelska ordet jag har i skallen. Jag vet exakt vad det betyder men jag kommer bara inte på vad det heter på svenska. Det är ganska skrämmande kan jag tycka. Det har ju inte underlättat heller att jag bott och jobbat utomlands (där jag enbart talat engelska, isländska och lite tyska) under längre perioder ett antal gånger de senaste åren. Och att jag gick ett engelskspråkigt program på gymnasiet gjorde ju inte saken bättre. Jag får väl skylla mig själv antar jag. Därför tänkte jag starta den här bloggen, som en slags kompensation för all engelska i mitt liv.

Så mycket nöje antar jag ;)